Forskningsprojektet
Sammanfattning av resultaten i Gavraprojektet
I detta projekt har vi på djupet studerat byn Gavra i norra Grekland. Fyra femtedelar av byns då ca 250 invånare lämnade byn under 1960-talet. En del flyttade till den närbelägna storstaden Thessaloniki. De flesta emigrerade. Några reste tidigt till Tyskland, men från 1964 flyttade. en stor del av byns befolkning till Sverige, till orter som Lessebo, Nybro, Klippan och Bromölla.
Vi har genomfört flera undersökningar:
• En omfattande enkät med byns invånare födda 1925-1950, dvs. den grupp som emigrerade eller flyttade till Thessaloniki. Vi har gjort 106 intervjuer med ett formulär som följer livsloppet – arbete, utbildning, bostadsort, familjesituation, möten med myndigheter etc. Svar från mer än 65 % av byns hushåll.
• Vi har genomfört och bearbetat drygt 20 längre livshistoriska intervjuer.
Vi har gjort en undersökning av barnen till den migrerande generationen. Mer än 70% av de som bor i Sverige och 50% av de som bor i Grekland har svarat.
• Vi har vid en rad vistelser i byn gjort etnografiska observationer, fört samtal med en rad bybor, tagit del av foton m.m.
• Vi har systematiserat de uppgifter som vi har om byborna i ”familjeträd” – familjeband, ålder, yrken m.m.
• Vi har bearbetat SCBs statistik om den grekiska invandrargruppen, främst den databas om invandrarna i Sverige som upprättats av Jan Ekberg. De grekiska invandrarna har jämförts med svenska ”tvillingar”.
Ett stort antal arbetsrapporter finns. Några är tillgängliga i textarkivet på denna webbplats.
Genom våra olika material fick vi ett grepp inte bara om bybornas livsöden, deras möten med arbetet och kollegor, med grannar, arbetsgivare och myndigheter Vi fick en också en tydlig bild av själva byn vars formativa historia och särskilda sammanhållning präglat bybornas liv och livsbanor. Ett politiskt och polisiärt förtryck formade från 1940-talet byns och dess invånares yrkesförutsättningar och livsmöjligheter. Fattigdom blev allt tydligare för de tobaksodlande småbrukarna från 1950-talet. Egenföretagande, främst inom byggsektorn, och emigration var de möjligheter som bjöds. För barnens del visar vi att ovanligt många av dem har en, givet byns sammansättning, högre utbildning.
Projektets huvudsakliga resultat redovisas som en monografi om byn och dess invånare. Vi visar hur byn kom att följa den grekiska vänsterns väg, vilket från slutet av 1930-talet, under det andra världskriget och set senare inbördeskriget, ledde till byns och bybornas uppslutning kring den kommunistiska rörelsen. Från slutet av 1940-talets innebar detta att byborna upplevde stängda möjligheter (arbete i staten och många statskontrollerade sektorer var omöjligt).
Eget företagande i Thessaloniki var en möjlighet. Emigration blev möjlig först 1964 – och då gick en strid ström till Sverige. Monografin följer bybornas livsbanor, med betoning på livet i Sverige och erfarenheterna de gjort här. Vi visar att också i Sverige söker ett antal bybor egen- och småföretagandets väg. Inte minst blir detta tydligt för dem som återvänder till Grekland från 1970-talets slut och framåt. Merparten av dem som stannar i Sverige fortsätter som industriarbetare till dess de går i pension.
Vi visar hur tiden i Sverige format emigranterna, deras vardagliga vanor och inte minst deras föreställningar om hur arbetslivet och välfärdspolitiken skall fungera. Vi visar hur denna prägling uttrycks i synen på ”svenskarna” bland dem som stannat kvar i Grekland
Den starka sammanhållningen i byn som underströks av 1940- och 1950-talens skeenden manifesterades i att både de som flyttat inom Grekland och de som emigrerat satsat på att återvände till byn. I sin emigration vidmakthöll och återskapade de sin bys föreställda gemenskap.