Gavra – en återblick
När man som besökare går runt i byn noterar man snabbt några första spår av den
historia som format byn och dess invånare. Flera nya hus, stora, välskötta och smakfullt gestaltade möter en. Sådana "återvändarpalats" finns i många andra byar på den makedonska landsbygden. Trädgårdarna vittnar om att här finns återvändare från norra Europa.
Går man en tur genom byn kan man ibland få höra turkiska talas. Det är särskilt när någon av de äldre byborna finns med i en diskussion eller i ett samtal. Här finns spår av det äldsta historiska arvet i byn. Bybornas förfäder var turkisk-talande greger från Georgien i Kaukasus som kom till Grekland i början av 1920-talet
Om man går uppför berget i utkanten av byn kommer man så småningom fram till begravningsplatsen. Där har gravstenarna ett karaktäristiskt utseende. I den svarta stenen finns porträtt av de döda ingraverade, en kaukasisk tradition. Denna blandas på kyrkogården med tydliga markeringar som kommer från motståndskampens och inbördeskrigets dagar. Det framgår av dödsåren på gravstenarna. Många unga bybor dog under 1940-talet. Där finns också kärva spår av byns kommunistiska tradition. En grav är prydd av en femuddig stjärna. På andra gravstenar finns hammaren och skäran ingraverade vid sidan av den dödes bild.
Redan ett första besök i byn ger tydliga signaler om att byn har genomlevt en dramatisk historia, en historia som har format dess invånare, deras förhoppningar och skiftande livsöden. Läs mer i Boken om Gavra om byns och bybornas dramatiska historia!